|
arjuna
uvāca
|
|
1
|
prakṛtiṃ puruṣaṃ caiva kṣetraṃ kṣetrajñameva ca
etad veditumicchāmi jñānaṃ jñeyaṃ ca keśava ॥ |
|
bhagavān
uvāca
|
|
2
|
idaṃ śarīraṃ kaunteya kṣetramityabhi-dhīyate ।
etad yo vetti taṃ prāhuḥ kṣetrajña iti tadvidaḥ ॥ |
|
3
|
kṣetrajñaṃ cāpi māṃ viddhi sarva-kṣetreṣu bhārata ।
kṣetra-kṣetrajñayorjñānaṃ yat tajjñānaṃ mataṃ mama ॥ |
|
4
|
tat kṣetraṃ yacca yādṛk ca yadvikāri yataśca yat ।
sa ca yo yatprabhāvaśca tat samāsena me śṛṇu ॥ |
|
5
|
ṛṣibhirbahudhā gītaṃ chandobhirvividhaiḥ pṛthak ।
brahma-sūtra-padaiścaiva hetu-madbhirvi-niścitaiḥ ॥ |
|
6
|
mahā-bhūtānyahaṃ-kāro buddhiravyaktameva ca ।
indriyāṇi daśaikaṃ ca pañca cendriya-gocarāḥ ॥ |
|
7
|
icchā dveṣaḥ sukhaṃ duḥkhaṃ saṅghātaścetanā dhṛtiḥ ।
etat kṣetraṃ samāsena sa-vikāramudāhṛtam ॥ |
|
8
|
amānitvamaḍambhitvaṃ ahiṃsā kṣāntirārjavam ।
ācāryopāsanaṃ śaucaṃ sthairyamātma-vinigrahaḥ ॥ |
|
9
|
indriyārtheṣu vairāgyaṃ anahaṅkāra eva ca ।
janma-mṛtyu-jarā-vyādhi-duḥkha-doṣānu-darśanam ॥ |
|
10
|
asaktiranabhiṣvaṅgaḥ putra-dāra-gṛhādiṣu ।
nityaṃ ca sama-cittatvaṃ iṣṭāniṣṭopa-pattiṣu ॥ |
|
11
|
mayi cānanya-yogena bhaktiravyabhi-cāriṇī ।
vivikta-deśa-sevitvaṃ aratirjana-saṃsadi ॥ |
|
12
|
adhyātma-jñāna-nityatvaṃ tattva-jñānārtha-darśanam ।
etajjñānamiti proktaṃ ajñānaṃ yadato'nyathā ॥ |
|
13
|
jñeyaṃ yat tat pravakṣyāmi yajjñātvā'mṛtamaśnute ।
anādi-mat paraṃ brahma na sat tannāsaducyate ॥ |
|
14
|
sarvataḥ-pāṇi-pādaṃ tat sarvato'kṣi-śiro-mukham ।
sarvataḥ-śrutimalloke sarvamāvṛtya tiṣṭhati ॥ |
|
15
|
sarvendriya-guṇābhāsaṃ sarvendriya-vivarjitam ।
asaktaṃ sarva-bhṛccaiva nirguṇaṃ guṇa-bhoktṛ ca ॥ |
|
16
|
bahirantaśca bhūtānāṃ acaraṃ carameva ca ।
sūkṣmatvāt tadavijñeyaṃ dūra-sthaṃ cāntike ca tat ॥ |
|
17
|
avibhaktaṃ ca bhūteṣu vibhaktamiva ca sthitam ।
bhūta-bhartṛ ca tajjñeyaṃ grasiṣṇu prabhaviṣṇu ca ॥ |
|
18
|
jyotiṣāmapi tajjyotiḥ tamasaḥ paramucyate ।
jñānaṃ jñeyaṃ jñāna-gamyaṃ hṛdi sarvasya dhiṣṭhitam ॥ |
|
19
|
iti kṣetraṃ tathā jñānaṃ jñeyaṃ coktaṃ samāsataḥ ।
madbhakta etad vijñāya madbhāvāyopa-padyate ॥ |
|
20
|
prakṛtiṃ puruṣaṃ caiva viddhyanādī ubhāvapi ।
vikārāṃśca guṇāṃścaiva viddhi prakṛti-sambhavān ॥ |
|
21
|
kārya-kāraṇa-kartṛtve hetuḥ prakṛtirucyate ।
puruṣaḥ sukha-duḥkhānāṃ bhoktṛtve heturucyate ॥ |
|
22
|
puruṣaḥ prakṛti-stho hi bhuṅkte prakṛti-jān guṇān ।
kāraṇaṃ guṇa-saṅgo'sya sadasadyoni-janmasu ॥ |
|
23
|
upa-draṣṭā'nu-mantā ca bhartā bhoktā maheśvaraḥ ।
paramātmeti cāpyukto dehe'smin puruṣaḥ paraḥ ॥ |
|
24
|
ya evaṃ vetti puruṣaṃ prakṛtiṃ ca guṇaiḥ saha ।
sarvathā varta-māno'pi na sa bhūyo'bhi-jāyate ॥ |
|
25
|
dhyānenā'tmani paśyanti kecidātmānamātmanā ।
anye sāṅkhyena yogena karma-yogena cāpare ॥ |
|
26
|
anye tvevamajānantaḥ śrutvā'nyebhya upāsate ।
te'pi cāti-tarantyeva mṛtyuṃ śruti-parāyaṇāḥ ॥ |
|
27
|
yāvat sañjāyate kiñcit satvaṃ sthāvara-jaṅgamam ।
kṣetra-kṣetrajña-saṃyogāt tad viddhi bharatarṣabha ॥ |
|
28
|
samaṃ sarveṣu bhūteṣu tiṣṭhantaṃ parameśvaram ।
vinaśyatsvavi-naśyantaṃ yaḥ paśyati sa paśyati ॥ |
|
29
|
samaṃ paśyan hi sarvatra samava-sthitamīśvaram ।
na hinastyātmanā''tmānaṃ tato yāti parāṃ gatim ॥ |
|
30
|
prakṛtyaiva ca karmāṇi kriyamāṇāni sarvaśaḥ ।
yaḥ paśyati tathā''tmānaṃ akartāraṃ sa paśyati ॥ |
|
31
|
yadā bhūta-pṛthagbhāvaṃ eka-sthamanu-paśyati ।
tata eva ca vistāraṃ brahma sampadyate tadā ॥ |
|
32
|
anādi-tvānnirguṇa-tvāt paramātmā'yamavyayaḥ ।
śarīra-stho'pi kaunteya na karoti na lipyate ॥ |
|
33
|
yathā sarva-gataṃ saukṣyāt ākāśaṃ nopa-lipyate ।
sarvatrāva-sthito dehe tathā''tmā nopa-lipyate ॥ |
|
34
|
yathā prakāśayatyekaḥ kṛtsnaṃ lokamimaṃ raviḥ ।
kṣetraṃ kṣetrī tathā kṛtsnaṃ prakāśayati bhārata ॥ |
|
35
|
kṣetra-kṣetrajñayorevaṃ antaraṃ jñāna-cakṣuṣā ।
bhūta-prakṛti-mokṣaṃ ca ye viduryānti te param ॥ |