|
1
|
anāśritaḥ karma-phalaṃ kāryaṃ karma karoti yaḥ ।
sa saṃ-nyāsī ca yogī ca na niragnirna cākriyaḥ ॥ |
|
2
|
yaṃ saṃ-nyāsamiti prāhuḥ yogaṃ taṃ viddhi pāṇḍava ।
nahyasaṃ-nyasta-saṅkalpo yogī bhavati kaścana ॥ |
|
3
|
ārurukṣormuneryogaṃ karma kāraṇamucyate ।
yogārūḍhasya tasyaiva śamaḥ kāraṇamucyate ॥ |
|
4
|
yadā hi nendriyārtheṣu na karmasvanu-ṣajjate ।
sarva-saṅkalpa-saṃnyāsī yogārūḍhastadocyate ॥ |
|
5
|
uddharedātmanā''tmānaṃ nā'tmānamavasādayet ।
ātmaiva hyātmano bandhuḥ ātmaiva ripurātmanaḥ ॥ |
|
6
|
bandhurātmā''tmanastasya yenā'tmaivā'tmanā jitaḥ ।
anātmanastu śatrutve vartetā'tmaiva śatru-vat ॥ |
|
7
|
jitātmanaḥ praśāntasya paramātmā samāhitaḥ ।
śītoṣṇa-sukha-duḥkheṣu tathā mānāpa-mānayoḥ ॥ |
|
8
|
jñāna-vijñāna-tṛptātmā kūṭa-stho vijitendriyaḥ ।
yukta ityucyate yogī sama-loṣṭāśma-kāñcanaḥ ॥ |
|
9
|
suhṛnmitrāryudāsīna-madhyastha-dveṣya-bandhuṣu ।
sādhuṣvapi ca pāpeṣu sama-buddhirviśiṣyate ॥ |
|
10
|
yogī yuñjīta satataṃ ātmānaṃ rahasi sthitaḥ ।
ekākī yata-cittātmā nirāśīrapari-grahaḥ ॥ |
|
11
|
śucau deśe pratiṣṭhāpya sthiramāsanamātmanaḥ ।
nātyucchritaṃ nāti-nīcaṃ celājina-kuśottaram ॥ |
|
12
|
tatraikāgraṃ manaḥ kṛtvā yata-cittendriya-kriyaḥ ।
upaviśyā'sane yuñjyāt yogamātma-viśuddhaye ॥ |
|
13
|
samaṃ kāya-śiro-grīvaṃ dhārayannacalaṃ sthiraḥ ।
samprekṣya nāsikāgraṃ svaṃ diśaścānava-lokayan ॥ |
|
14
|
pra-śāntātmā vigata-bhīḥ brahma-cāri-vrate sthitaḥ ।
manaḥ saṃyamya maccitto yukta āsīta matparaḥ ॥ |
|
15
|
yuñjannevaṃ sadā''tmānaṃ yogī niyata-mānasaḥ ।
śāntiṃ nirbāṇa-paramāṃ matsaṃsthāmadhi-gacchati ॥ |
|
16
|
nātyaśnatastu yogo'sti na cātyantamanaśnataḥ ।
na cāti-svapna-śīlasya jāgrato naiva cārjuna ॥ |
|
17
|
yuktāhāra-vihārasya yukta-ceṣṭasya karmasu ।
yukta-svapnāva-bodhasya yogo bhavati duḥkha-hā ॥ |
|
18
|
yadā vi-niyataṃ cittaṃ ātmanyevāva-tiṣṭhate ।
nispṛhaḥ sarva-kāmebhyo yukta ityucyate tadā ॥ |
|
19
|
yathā dīpo nivāta-stho neṅgate sopamā matā ।
yogino yata-cittasya yuñjato yogamātmanaḥ ॥ |
|
20
|
yatropa-ramate cittaṃ ni-ruddhaṃ yoga-sevayā ।
yatra caivā'tmanā''tmānaṃ paśyannātmani tuṣyati ॥ |
|
21
|
sukhamātyantikaṃ yattat buddhi-grāhyamatīndriyam ।
vetti yatra na caivāyaṃ sthitaścalati tattvataḥ ॥ |
|
22
|
yaṃ labdhvā cāparaṃ lābhaṃ manyate nādhikaṃ tataḥ ।
yasmin sthito na duḥkhena guruṇā'pi vi-cālyate ॥ |
|
23
|
taṃ vidyād duḥkha-saṃyoga-viyogaṃ yoga-sañjñitam ।
sa niścayena yoktavyo yogo nirviṇṇa-cetasā ॥ |
|
24
|
saṅkalpa-prabhavān kāmān tyaktvā sarvānaśeṣataḥ ।
manasaivendriya-grāmaṃ vi-niyamya samantataḥ ॥ |
|
25
|
śanaiḥ-śanairupa-ramet buddhyādhṛti-gṛhītayā ।
ātma-saṃsthaṃ manaḥ kṛtvā na kiñcidapi cintayet ॥ |
|
26
|
yato yato niścarati manaścañcalamasthiram ।
tatastato niyamyaitat ātmanyeva vaśaṃ nayet ॥ |
|
27
|
praśānta-manasaṃ hyenaṃ yoginaṃ sukhamuttamam ।
upaiti śānta-rajasaṃ brahma-bhūtamakalmaṣam ॥ |
|
28
|
evaṃ yuñjan sadātmānaṃ yogī vigata-kalmaṣaḥ ।
sukhena brahma-saṃsparśaṃ atyantaṃ sukhamaśnute ॥ |
|
29
|
sarva-bhūta-sthamātmānaṃ sarva-bhūtāni cā'tmani ।
īkṣate yoga-yuktātmā sarvatra sama-darśanaḥ ॥ |
|
30
|
yo māṃ paśyati sarvatra sarvaṃ ca mayi paśyati ।
tasyāhaṃ na praṇaśyāmi sa ca me na praṇaśyati ॥ |
|
31
|
sarva-bhūta-sthitaṃ yo māṃ bhajatyekatvamāsthitaḥ ।
sarvathā vartamāno'pi sa yogī mayi vartate ॥ |
|
32
|
ātmaupamyena sarvatra samaṃ paśyati yo'rjuna ।
sukhaṃ vā yadi vā duḥkhaṃ sa yogī paramo mataḥ ॥ |
|
arjuna
uvāca
|
|
33
|
yo'yaṃ yogastvayā proktaḥ sāmyena madhu-sūdana ।
etasyāhaṃ na paśyāmi cañcalatvāt sthitiṃ sthirām ॥ |
|
34
|
cañcalaṃ hi manaḥ kṛṣṇa pramāthi bala-vad dṛḍham ।
tasyāhaṃ nigrahaṃ manye vāyoriva su-duṣkaram ॥ |
|
bhagavān
uvāca
|
|
35
|
asaṃśayaṃ mahābāho mano durnigrahaṃ calam ।
abhyāsena tu kaunteya vairāgyeṇa ca gṛhyate ॥ |
|
36
|
asaṃ-yatātmanā yogo duṣprāpa iti me matiḥ ।
vaśyātmanā tu satataṃ śakyo'vāptumaśeṣataḥ ॥ |
|
arjuna
uvāca
|
|
37
|
ayatiḥ śraddhayopeto yogāccalita-mānasaḥ ।
aprāpya yoga-saṃsiddhiṃ kāṃ gatiṃ kṛṣṇa gacchati ॥ |
|
38
|
kaccinnobhaya-vibhraṣṭaḥ chinnābhramiva naśyati ।
apratiṣṭho mahābāho vimūḍho brahmaṇaḥ pathi ॥ |
|
39
|
etanme saṃśayaṃ kṛṣṇa cchettumarhasyaśeṣataḥ ।
tvadanyaḥ saṃśayasyāsya chettā na hyupapadyate ॥ |
|
bhagavān
uvāca
|
|
40
|
pārtha naiveha nāmutra vināśastasya vidyate ।
nahi kalyāṇa-kṛt kaścid durgatiṃ tāta gacchati ॥ |
|
41
|
prāpya puṇya-kṛtāṃ lokān uṣitvā śāśvatīḥ samāḥ ।
śucīnāṃ śrīmatāṃ gehe yoga-bhraṣṭo'bhi-jāyate ॥ |
|
42
|
athavā yogināmeva kule bhavati dhī-matām ।
etaddhi durlabha-taraṃ loke janma yadīdṛśam ॥ |
|
43
|
tatra taṃ buddhi-saṃyogaṃ labhate paurvadaihikam ।
yatate ca tato bhūyaḥ saṃsiddhau kuru-nandana ॥ |
|
44
|
pūrvābhyāsena tenaiva hriyate hyavaśo'pi saḥ ।
jijñāsurapi yogasya śabda-brahmāti-vartate ॥ |
|
45
|
prayatnād yatamānastu yogī saṃśuddha-kilbiṣaḥ ।
aneka-janma-saṃsiddhaḥ tato yāti parāṃ gatim ॥ |
|
46
|
tapasvibhyo'dhiko yogī jñānibhyo'pi mato'dhikaḥ ।
karmibhyaścādhiko yogī tasmād yogī bhavārjuna ॥ |
|
47
|
yogināmapi sarveṣāṃ madgatenāntarātmanā ।
śrraddhā-vān bhajate yo māṃ sa me yukta-tamo mataḥ ॥ |